TRYGGARE VÅRD

Vården ska finnas där när du behöver den

Ordning och reda är en förutsättning för frihet. Det gäller också vården.

Sverige har sjukvård av hög kvalitet och fantastisk vårdpersonal. Men ett vårdsystem är inte tillräckligt bra om människor inte kommer fram till vårdcentralen, får vänta orimligt länge på behandling eller gång på gång måste börja om med en ny läkare som inte känner dem.

För mig handlar en tryggare vård därför om något ganska grundläggande: du ska veta vart du ska vända dig när du blir sjuk, få hjälp i tid och känna att någon tar ansvar för din vård.

Ett liberalt samhälle ska inte styra människors liv i onödan. Men de gemensamma systemen måste fungera när vi verkligen behöver dem. Sjukdom gör oss alla mer beroende av andra. Då ska vården ge trygghet och samtidigt respektera människors självbestämmande, integritet och rätt att välja.

Vården ska börja nära dig

Alltför mycket svensk sjukvård har under lång tid koncentrerats till de stora sjukhusen. Jag vill gå åt andra hållet. Mer vård ska finnas nära människor – på vårdcentraler, närsjukhus, jourcentraler och, när det är lämpligt, i hemmet.

Vårdcentralen ska vara den naturliga första kontakten med sjukvården och det ska vara lätt att snabbt få en tid. Öppettiderna behöver bli bättre och det ska finnas fungerande alternativ även kvällar och helger. Jourcentralerna behöver därför stärkas och fler närakuter utvecklas. Enklare vård ska kunna ges på fler platser, och apotekens kompetens kan användas bättre för exempelvis vissa enklare provtagningar och andra begränsade vårdinsatser.

Det ger trygghet för patienten men är också ett klokare sätt att använda sjukvårdens resurser. Den som kan få hjälp på vårdcentralen eller jourcentralen ska inte behöva åka till ett stort akutsjukhus. Då får akuten bättre förutsättningar att snabbt hjälpa dem som verkligen behöver akutsjukhusets resurser.

I Västra Götaland vill Liberalerna att minst en fjärdedel av hälso- och sjukvårdens budget ska gå till primärvården. Vi vill också värna och utveckla regionens närsjukhus, så att mer planerad vård, geriatrik och mottagningsverksamhet kan utföras nära patienterna.

Nära vård är för mig både en trygghetsreform och en frihetsreform.

En egen läkare som känner dig

En av de viktigaste förändringarna är samtidigt en av de enklaste att beskriva: du ska veta vad din läkare heter – och din läkare ska veta vem du är.

Den fasta läkarkontakten har diskuterats länge i Sverige, men fortfarande träffar alltför många patienter olika läkare vid nästan varje besök. Det är särskilt problematiskt för äldre, kroniskt sjuka och människor med flera sjukdomar.

Liberalerna vill därför bygga ett riktigt husläkarsystem. På nationell nivå vill vi utbilda 4 500 fler specialister i allmänmedicin och stärka möjligheten att faktiskt lista sig hos en namngiven läkare. I Västra Götaland vill vi bygga ut primärvården med fler läkare och arbeta mot Socialstyrelsens riktmärke på omkring 1 100 patienter per fast läkare.

Kontinuitet skapar trygghet. Men den ger också bättre förutsättningar att upptäcka förändringar tidigt, följa upp behandlingar och se hela människan i stället för en rad enskilda vårdbesök.

För mig är detta kärnan i en liberal sjukvård: en personlig relation och ett tydligt ansvar i stället för att patienten skickas runt i ett anonymt system.

Kortare köer – patienten ska inte vänta när vården finns

Långa vårdköer begränsar människors frihet. Den som väntar på en höftoperation, behandling eller utredning väntar inte bara på sjukvård. Livet kan samtidigt ställas på vänt: arbete, fritid, resor och möjligheten att leva självständigt.

Därför måste all tillgänglig vårdkapacitet användas – offentlig, idéburen och privat. Patienten ska inte behöva stå kvar i en kö av organisatoriska eller administrativa skäl om det finns en annan vårdgivare som kan ge rätt vård tidigare.

Regeringen har under mandatperioden satsat närmare 25 miljarder kronor på att korta vårdköerna, huvudsakligen genom prestationsbaserade medel till regionerna. Arbetet med nationell vårdförmedling gör det samtidigt lättare att använda ledig kapacitet i andra delar av landet. Resultaten börjar synas: den säsongsjusterade statistiken visar att antalet patienter som väntat längre än 90 dagar på ett första besök eller en operation i den specialiserade vården minskade med 42 procent mellan oktober 2022 och juni 2026.

Också i Västra Götaland har Liberalerna och GrönBlå Samverkan från opposition drivit igenom satsningar för att korta köerna. Bland annat har 500 miljoner kronor avsatts för att köpa in ytterligare vårdkapacitet. Det visar att politiska prioriteringar spelar roll.

Men vi är inte framme. Målet måste vara tydligt: du ska få rätt vård i rätt tid, inte rätt att stå i kö.

Mindre vårdbyråkrati – mer tid för patienterna

Ordning och reda betyder inte fler administrativa system, fler blanketter och fler personer som kontrollerar varandra. Tvärtom.

Sjuksköterskor och läkare utbildar sig för att vårda människor, inte för att ägna en växande del av arbetsdagen åt administration. Därför behöver vårdens byråkrati minska, journalsystem fungera bättre tillsammans och information följa patienten genom vården.

Digitalisering ska förenkla – inte skapa nya hinder.

Jag vill att vi konsekvent ställer frågan: hjälper detta patienten eller vårdpersonalen? Om svaret är nej ska vi våga förenkla, ta bort och förändra. Varje arbetstimme som kan flyttas från onödig administration till patientnära arbete är en vinst både för vårdens medarbetare och för dem som behöver vården.

Trygghet och frihet också när man blir äldre

En trygg välfärd handlar inte bara om sjukvård. Den handlar också om hur vi behandlar människor när de blir äldre och behöver mer stöd.

Liberalerna vill höja ambitionerna för äldreomsorgen. Äldreomsorg ska inte bara handla om att klara dagens mest grundläggande behov. Man ska få fortsätta leva sitt liv, inte bara bli omhändertagen.

Den som behöver mycket hemtjänst ska få större kontinuitet och inflytande över vilka personer som kommer in i det egna hemmet. Man ska också få större möjlighet att själv avgöra när det är dags att flytta till ett äldreboende. Självbestämmandet upphör inte för att man fyller 80 eller behöver hjälp i vardagen.

Under mandatperioden har regeringen fortsatt och förstärkt Äldreomsorgslyftet, så att personal kan kompetensutvecklas på arbetstid. Ett språkkrav har också införts i äldreomsorgen. Det är både en kvalitets- och trygghetsfråga: den som behöver hjälp måste kunna förstå och göra sig förstådd av den personal man är beroende av.

Det är också ordning och reda – för den äldres frihet.

Frihet oavsett funktionsnedsättning

Få reformer illustrerar liberalismens syn på välfärden bättre än den personliga assistansen. Den skapades inte för att människor skulle bli bättre omhändertagna av samhället, utan för att människor med omfattande funktionsnedsättningar skulle få makt över sina egna liv.

Liberalerna var med och drev igenom assistansreformen på 1990-talet. Nu behövs nästa steg.

Vi vill att staten tar ett samlat ansvar för den personliga assistansen så att rätten till stöd inte varierar beroende på var i Sverige man bor. Regelverket behöver bli tydligare och mer rättssäkert, assistansersättningen följa kostnadsutvecklingen och rätten till ledsagning stärkas. Samtidigt måste kontrollen mot välfärdskriminalitet vara kraftfull. Varje krona som stjäls från assistansen är en krona som var avsedd för en människas möjlighet att leva ett självständigt liv.

Regeringen har under mandatperioden tagit steg mot ett statligt huvudmannaskap och 2026 tillsatt en utredning för ett tydligare, mer förutsägbart och rättssäkert regelverk för personlig assistans.

Här möts återigen ordning och frihet: tydliga regler och kontroll mot missbruk ska skydda den enskildes rätt till självbestämmande.

Ett samhälle som fungerar när du behöver det

För mig är trygg vård ytterst en fråga om tillit.

Du ska kunna lita på att vårdcentralen svarar när du blir sjuk. Att du kan få en fast läkare som känner dig. Att jourcentralen finns när vårdcentralen är stängd. Att närsjukhuset kan ge mer vård nära hemmet. Att du inte lämnas i en kö när det finns ledig vårdkapacitet någon annanstans. Och att läkare och sjuksköterskor får ägna mer tid åt patienter och mindre åt administration.

Du ska också kunna lita på samhället när åldern gör dig mer beroende av andra eller när en funktionsnedsättning innebär att du behöver stöd för att kunna leva som andra.

Men trygghet får aldrig bli en ursäkt för att ta makten från människor. Välfärdens uppgift är att ge människor förutsättningar att leva sina egna liv – inte att bestämma hur de ska leva dem.

Det är därför jag vill ha fast läkarkontakt, mer primärvård, starkare närsjukhus, fler och tillgängliga jourcentraler, kortare vårdköer och mindre byråkrati.

tl;drToo long; didn’t read
En kort sammanfattning för dig som vill ha huvudpoängen direkt.